USA-vistelsen gav Malin nya perspektiv

[2018-09-03] Tre år i USA har gett kemisten Malin Linder Nording nya erfarenheter och perspektiv på sin forskning. Trots stark konkurrens och höga krav, upplevde hon i labbet på University of California Davis prestigelöshet och ett kreativt, inkluderande arbetsklimat som hon tar med sig när hon bygger upp sin forskning i Umeå på nytt.

Malin Linder Nording och hennes mentor Bruce Hammock vid UC Davis i Kalifornien, USA.

– För mig är det viktigt att vi har en hållbar arbetsmiljö där människor trivs. Det är så vi gör de största framstegen, det har jag sett konkret bevisat framför mig. Det är inte bara ord när man säger att bra arbetsklimat föder kreativitet och stora genombrott. Det är verkligen så! Tar man vara på mångfalden och har ett inkluderande arbetssätt kommer det att leda till det man traditionellt mäter som framgångsfaktorer.

2015 flyttade Malin med sin man och tre barn till universitetsstaden Davis i Kalifornien. Hon hade då fått ett fyraårigt International Career Grant från Vetenskapsrådet. Sedan dess har familjen tillbringat läsåren i Kalifornien och somrarna hemma i Sverige.

"Speciell forskningsmiljö"

Men, Malins relation med forskningslabbet i Davis går längre tillbaka än så. Som doktorand fick hon kontakt med professor Bruce Hammock, vars testmetoder för miljögifter blev viktiga i hennes projekt. Efter disputationen blev hon post doc-stipendiat i hans labb och även efter det har deras samarbete fortsatt.

Malin och kollegan Jun Yang diskuterar resultat i masspektrometrilabbet.

Bruce Hammock upptäckte för drygt 30 år sedan ett enzym, ett nytt slags epoxidhydrolas, i en insekt. Sedan dess har han och hans medarbetare undersökt enzymet. Vad gör det? Vilken roll spelar det i olika organismer? Vad händer om man hämmar enzymet? Skulle en sådan molekyl kunna bli grunden i ett nytt läkemedel?

– Hans labb är en väldigt speciell forskningsmiljö som jag inte sett någon annanstans, säger Malin. Det fina är att på ett och samma ställe finns expertis på så många olika områden, analytiska kemister, organiska kemister och molekylärbiologer för att nämna några. Forskningen spänner hela vägen från miljöforskning till klinisk forskning, men avstånden är inte längre än från en labb-bänk till nästa. Det är ett mångfacetterat labb och en stimulerande miljö som jag har fått chansen att verka i.

Förhindra och behandla lungskador

Det forskningsprojekt Malin drivit under USA-vistelsen handlar om att förhindra och behandla lungskador hos patienter som intensivvårdas i respirator.

– Anledningen till lungskadorna kan vara många. Har patienten inte lungproblem innan kan den få det under det svåra sjukdomsförloppet. Lungorna är ett av de organ som fallerar först, så kan man rädda lungorna får man mer tid på sig att rädda patienten.

Här kommer Hammocks enzym in i bilden. Hans forskargrupp har visat att epoxidhydrolaset är involverat i många slags inflammatoriska förlopp genom att bryta ner antiinflammatoriska molekyler.

– Om man kan hämma enzymet ger det kroppens egna ämnen mot inflammation chans att verka. Men, det finns inga läkemedel på marknaden i dag som hämmar enzymet, säger Malin.

Att välja molekyl första steget

Labbet i USA har ett ”bibliotek” med tusentals molekyler som genom att hämma epoxidhydrolaset utgör nya läkemedelskandidater. Malin valde ut en av dessa, som tidigare testats mot nervsmärta och högt blodtryck och haft positiv effekt.

– Enzymet ser inte exakt likadant ut i alla djur, så läkemedelskandidaterna binder och hämmar det olika bra. Ett stort arbete var att välja den molekyl vi skulle ha bäst chans att behandla just lungskada med.

Molekylen har sedan testats på grisar i ett stort försök som genomförts i Umeå, där forskningen letts av Niklas Larsson, intensivvårdsläkare och doktorand som Malin är biträdande handledare till.

– Grisarna gavs en lungskada och hälften fick dropp med läkemedelskandidaten. I övrigt behandlades de med samma utrustning som på en IVA-avdelning. Det är förstås ett etiskt dilemma att göra försök på djur, men syftet är inget annat än att vi i förlängningen ska kunna rädda liv.

Arbetsklimatet i Hammocks labb är kreativt och öppet, upplever Malin Linder Nording, här tillsammans med kollegor.

Försöken är avslutade, alla prover insamlade och arbetet med att analysera dessa tar nu vid. Resultaten är inte klara ännu, men Malin kan konstatera att den molekyl de testat inte lyckades hejda lungskadan så bra som forskargruppen hade hoppats.

"Vad stimulerar genombrott?"

– Vi satte ribban högt och även om vi inte tagit oss över den, så har vi fått mycket mer kunskap om sjukdomsförloppet och möjligheterna att behandla lungskadan. Det blir förstås en större utmaning att ta nästa steg, men de preliminära resultaten har redan väckt nya frågor och vi har idéer till nya studier vi vill göra. Vi har också en klinisk studie på gång om Skelleftesjukan, eftersom hämningen av epoxidhydrolaset också lindrar nervsmärta, vilket många patienter med Skelleftesjukan lider av.

Malin har genom året funderat mycket på hur arbetsklimatet i den akademiska världen påverkar forskningen. Ofta har hon inte upplevt att hon riktigt passat in eller känt att de krav som ställts på henne varit otydliga. Tiden i USA gav utrymme att reflektera och jämföra och hon publicerade tidigare i år en artikel i Science som handlar om sammanhang, förväntningar och arbetsmiljö.

– Hur kan jag vara en bra forskare? Vad stimulerar genombrott i forskningen? Vad är utmärkande för en arbetsmiljö som inspirerar och leder fram till det positiva jag önskar i min forskning? Vilka forskningsfrågor ställer vi? Ställer vi de rätta frågorna?

Samtalen kring dessa frågor var mer levande i labbet i Davis, tycker hon. Men, det går inte att säga att det gäller alla amerikanska universitet jämfört med svenska. Mycket handlade om klimatet just i professor Hammocks labb, säger Malin.

– Han satte tonen, till exempel för våra veckomöten. Där ställde han frågor när det var något han inte förstod, så det fanns liksom inga dumma frågor. Att vi hade olika kompetenser och inte förväntades kunna allt öppnade också upp för diskussioner och perspektiv som vi annars skulle ha missat.

Tillbaka i labbet vid Kemiska institutionen efter tre år i USA vill Malin ta med sig den prestigelöshet och kreativitet hon upplevde på UC Davis.

Redaktör: Anna-Lena Lindskog

Adress till nyheten:
http://www.teknat.umu.se/nyhet//.cid293043


Presskontakt

Ingrid Söderbergh, kommunikatör
Kansliet för teknik och naturvetenskap

Besöksadress
Förvaltningshuset, plan 6

Tel:  090-786 60 24

Mobil:  070-60 40 334

Kontaktformulär