Till umu.se

Pressmeddelanden från Umeå universitet

Umeåforskare serverade världens (troligen) första CRISPR-måltid

[2016-09-05] För första gången har växter vars DNA förändrats med ”genkniven” CRISPR/Cas9 odlats, skördats och tillagats. Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet, bjöd en radioreporter på pasta med ”CRISPRigt” grönsaksfräs. Trots att middagen bara mättade två personer var det första steget in i en framtid där vetenskapen bättre kan förse världens bönder och konsumenter med nyttiga, vackra och och tåliga växtsorter.

CRISPR (Clustered regularly interspaced short palindromic repeats)/Cas9 är ett krångligt namn på ett enkelt, men riktat, sätt att förändra en organisms gener. Den avgörande upptäckten publicerades 2012 av forskare vid Umeå universitet, och den ”schweiziska armékniven för genteknik” har förutspåtts ha potential att förändra världen. Med CRISPR/Cas9 kan forskare antingen byta ut en av de miljarder ”bokstäver” som finns i en organisms genom (hela arvsmassan som består av DNA) eller ta bort korta snuttar, ungefär som när man ändrar en skriven text i en ordbehandlare. Det kallas ”genom-editering eller ”genom-redigering”.

De första kliniska tillämpningarna står för dörren, kanske kan vi snart bota ärftliga sjukdomar med denna teknik. Inom jordbruket däremot är situationen annorlunda. Där är frågan inte om forskare kan skapa växter som leder till ett hållbarare naturbruk, utan om dessa kommer att få användas i jordbruket. Kommer växter vars genom editerats med CRISPR-Cas9 att falla under GMO-lagstiftningen eller inte? Om de gör det kommer de att i realiteten att bli förbjudna att odla i stora delar av världen. Om inte kommer de – som alla andra växter – att få odlas av de jordbrukare som vill.

Kan odlas utan tillstånd

EU har undvikit att svara på frågan, men i Sverige tolkade Jordbruksverket i november 2015 lagen så att om bara en bit DNA tagits bort och inget ”främmande DNA” finns i växten, ska den inte räknas som en genetiskt modifierad organism, GMO. Det innebär att växten kan odlas utan att något tillstånd krävs. I USA meddelade myndigheterna våren 2016 att man såg likadant på saken. Frågan där gällde en champinjon som blivit av med DNA i en gen som gjorde att svamparna blev bruna. Detta öppnar för att använda tekniken för att ta fram framtidens växter.

I sommar har växter som genom-editerats med hjälp av CRISPR/Cas9, på ett sätt som gör att växten inte klassas som GMO, för första gången odlats utanför laboratoriet. Det är med säkerhet första gången i Europa, om det skett någon annanstans i världen har man undvikit att berätta det. Det var en kålväxt och Sveriges Radios trädgårdsprogram ”Odla med P1” var med när grönsakerna skördades. Sedan tillagades det som antagligen var världens första måltid på växter som genom-editerats med CRISPR-Cas9. Den första ”CRISPR-middagen” som avnjöts var ”Tagliatelle med CRISPRigt grönsaksfräs”.

– CRISPR-växterna i fråga växte i en pallkrage i en villaträdgård utanför Umeå och såg varken särskilt annorlunda eller fina ut, säger Stefan Jansson. Men, de representerar likväl en ny era inom jordbruket där vetenskapliga landvinningar ska kunna omsättas i nya växtsorter som i stora eller liten skala ska kunna komma odlare över hela världen till nytta. Med andra ord en middag som hör framtiden till.

Lyssna på radioinslaget i Odla med P1

Lyssna på inslag i Vetenskapsradion

Läs Stefan Jansson inlägg på Forskarbloggen

För mer information, kontakta gärna:

Stefan Jansson, professor, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
Telefon: 070-677 23 31
E-post: stefan.jansson@umu.se

Pressbilder för nedladdning

Redaktör: Anna-Lena Lindskog

Adress till nyheten:
http://www.teknat.umu.se/nyhet//.cid272955