Till umu.se
HeadlineImage

Svindlande frågor när sjätteklassare utmanade forskarna

Hur fastnar hårfärgen när man färgar håret? Hur mycket bajsar en elefant och kan det bli en tsunami i Sverige? Frågorna spretar åt alla håll – och frågelådans panel är sällan svarslösa.

Det stimmar och sorlar när drygt 800 sjätteklassare och deras lärare strömmar in i Aula Nordica. Konferencieren Staffan Ling presenterar forskarna i panelen som ett gäng ”smartskallar” och drar i gång med en radda frågor på temat färg. Vi får till exempel veta varför människor har olika hudfärg, hur hårfärg funkar och varför mjölk är vit.
– Det är för att mjölk består av vatten och fett och när ljuset reflekteras av fettpartiklarna studsar det iväg åt alla kanter. När ögat tar emot det uppfattar ögat det som vitt, förklarar kemisten Henrik Antti.

Hur ofta går vi på toa och hur länge blir det under ett liv? Mentometrar åkte ut i publiken för att besvara kiss- och bajsfrågor.

Kiss och bajs
Nästa ämne är bajs och framkallar mycket applåder och fniss. Tänk att elefanter bajsar 100–200 kg varje dag. Det blir stora berg på ett år. Och vem visste att badvattnet är fullt av knottbajs?
– Varje dag rinner det 400 ton knottbajs under broarna i Umeälven. Tänk på det när ni får en kallsup, säger ekologen Bent Christensen.
Sedan delas mentometerdosor ut i publiken för lite matematiskt-statistiska övningar på samma tema. Sjätteklassarna får svara på hur ofta och länge de sitter på toa och matematikern Catarina Rudälvs kan räkna ut att barnen kommer att ägna sisådär 120 dagar av sina liv på toa.

Cocacola och menthos ger förbluffande mängd bubbel.

Mentometerknapparna används också för att kolla vad barnen tror är sant och falskt. Kan en orm ringla iväg snabbare än en häst? 75 procent gissar det, men nej, hästen springer fortare. Finns det fortfarande kvar molekyler av Gustav Vasas kiss i vårt dricksvatten? Ja, det tror 66 procent och det gör de alldeles rätt i! Visserligen är kungens kiss rätt utspätt vid det här laget, men lite finns kvar i vattnets kretslopp.

Att vi gillar godis är bra, konstaterar Bent Christensen.

Ersängsskolan har en fråga om varför man blir kär. Här får kemisten Henrik Antti träda in igen för kärlek handlar i grunden om kemi i hjärnan, närmare bestämt nivåerna av tre molekyler som är inblandade i hjärnans belöningssystem. Noradrenalin som får hjärtat att pumpa snabbare och kinderna att rodna, dopamin som ger må-bra-känslor och serotonin som när det kommer i obalans kan göra oss svartsjuka, deppiga eller osäkra. Samma system är det som gör att vi tycker att godis smakar gott, ja rent av gör vår förkärlek för sötsaker till en överlevnadsfråga.
– Ni borde gilla godis, slår ekologen Bent Christensen fast.

Flytande kväve ryker nedåt.

Därefter får tankarna svindla när fysikern Patrik Norqvist svarar på hur många stjärnor som finns i rymden – tiotusen miljarders miljarder – bara i den del av rymden vi kan se. Tar man hänsyn till alla stjärnor vi inte kan se blir det verkligen oändligt många.
Geovetaren Christian Bigler förklarar att för en tsunami krävs en rejäl jordbävning på havets botten och så stora jordbävningar inträffar aldrig i Sverige. Sedan får alla ställa sig upp och hoppa jämfota och se att det ger utslag på en seismograf, men jämfört med ett jordskalv når fotstampandet inte högt på Richterskalan.

Fryser varmvatten fortare?
Efter några experiment med flytande kväve går konferencieren Staffan Ling runt med mikrofon i publiken och samlar upp frågor: Varför kan vatten förstöra elektronik? Vad händer när man hickar? Varför fryser varmvatten fortare än kallvatten?
– Det där med varmvattnet är faktiskt en myt, säger Patrik Norqvist. Ställer man ett glas varmt och ett glas kallt vatten i frysen är det bara om frysen är dåligt avfrostad som varmvattnet fryser fortare, för då fryser varmvattenglaset fast fortare för att frosten leder kyla. Är frysen avfrostad ordentligt går det fortare att frysa kallvattenglaset!
– Hur har vi lärt oss allt? undrar en elev lite finurligt.
– Vi har lärt oss av varandra, säger Bent Christensen.

Text: Anna-Lena Lindskog
Foto: Mattias Pettersson

Rosor doppas i flytande kväve och blir krispigt kalla.

Många var ivriga att ställa frågor.

Konferencier Staffan Ling fångar upp publikens frågor.

Forskare som sugit i sig ballongluft får skojiga sångröster.